Det är en klassisk rysk propagandataktik. Ta en organisation du vill underminera och skaffa ett snarlikt ett namn och lägg sedan dina aktiviteter samtidigt under en stor dimridå av högtravande ord. I år igen upprepas taktiken mot Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen av Moskvas vänner till vänster och deras nyttiga idioter. Den här gången med större internationellt deltagande än tidigare konstaterar Patrik Oksanen.
Inför första gången det skedde uppmärksammade jag vad det handlade om i en krönika på SvD:s ledarsida under rubriken ”De som lånar ut sina namn till Kreml”. Då i januari 2021 deltog ambassadör Sven Hirdman, förra vänster- och Fi-ledaren Gudrun Schyman och förre ärkebiskopen KG Hammar. Sedan dessa har Ryssland gått över till ett storskaligt anfallskrig och Hirdman och Schyman tycks ha kommit på bättre tankar, men inte KG Hammar i år igen lånar sig till den pro-ryska krigspropagandans fotfolk till vänster.
Sällskapet 2021 var inte smickrande. Bland talarna fanns Agneta Norberg, svensk Moskva-fredsrörelse grand old lady som bjudit in rysk underrättelseofficer till Sverige för offentliga möten, som gett ut en skrift på den finländske docenten Johan Bäckmans trollcentrum i Helsingfors, samma Bäckman som är dömd i Finlands högsta domstol för trakasserierna av den finska public service-journalisten Jessikka Aro och som varit Norden ansvarig för en tankesmedja, Ryska Institutet för Strategiska Studier, som ligger direkt under presidentadministrationen i Kreml.
Agneta Norberg kan förövrigt snarast beskrivas som krigsaktivist och inte fredsaktivist. Efter Rysslands upptrappning av kriget mot Ukraina gick Norberg på högvarv, med hittepå om ”hemliga biolabb” och ”Nato-officerare” som gömde sig i Azovstal. Norberg var tidigare bland annat ordförande i Sveriges fredsråd och fram till våren 2022 medlem i vänsterpartiet, medlemskapet revs efter partiets ”stöd till de nazistiska härjningarna i Ukraina”.
På Folk och Freds Facebooksida delas rysk propaganda friskt, med påståenden om så kallad absurd russofobi som ska ha skapats av väst med bild på en kvinna från Sibirien som bakar piroger med frågan om sånt verkligen är tillåtet längre…Här finns länkar till en ökänd cypriotiskt sajt som länkats till rysk desinformation och som misstänks vara kopplad till rysk underrättelsetjänst.
Årets talarlista är inte fullständig men bland de ”affischnamn” som Folk och Fred gått ut på finns flera välkända aktörer.
Från Norge kommer Ingeborg Breines från IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. I Norge har IKFF tagit avstånd från kritiken från sin paraplyorganisation Norges Fredsråd efter ett kontroversiellt krav på vapenvila i Ukraina. Ingeborg har på sin Facebooksida delat omfattande rysk propaganda, som stöd till den illegala annekteringen av Krim. Hon har också delat texter med innebörden att Ryssland är ett offer för USA och Nato. Fem dagar före det ryska förnyade angreppet 24 februari ställde Breines frågan i Facebookgruppen ”Nei till amerikanske baser på norsk jord” om ”Er det mulig at uttalelsene fra det amerikanske establishment med eksakt tidspunkt for når krigen i Ukraina skal starte er så klare fordi det er akkurat da at de vil starte krig, fordekt, må vite?”
Från Finland kommer Ulla Klötzer och representerar Kvinnor för Fred, föga förvånande återfinns både Klötzer och Agneta Norberg som undertecknare i ett upprop som ger skulden för kriget i Ukraina till USA och Nato, uppropet avslutades med följande kravlista: Nej till allt stöd till Ukraina och nej till sanktioner mot Ryssland. Uppropet publicerades på en signifikant dag för rysk propaganda, årsdagen av Operation Barbarossa då Nazi-Tyskland inledde angreppet på Sovjetunionen 22 juni 1941.
Ulla Klötzer har en bakgrund i det finska miljöpartiet (som idag är för Nato) och är en flitig insändarskribent i Hufvudstadsbladet med budskap som ”Beträffande Nato har finländarna blivit grundligt hjärntvättade av politiker och mainstreammedier. Russofobin råder.” I en annan insändare heter det att ”Natos retorik om demokrati och mänskliga rättigheter är en förolämpning mot tänkande medborgare.” Aldrig fördöms Rysslands folkrättsmord, krigsbrott eller förtryck av den egna befolkningen.
Bland svenskarna återfinns några av de mer ökända propagandisterna för Kreml.
Tord Björk var med och grundade svensk-ryska vänskapsföreningen, har talat på en konferens på det olagligt ockuperade Krim samt hos En värld utan nazism som pekats ut av estnisk säkerhetspolis som en rysk frontorganisation. Björk har också medgrundat Ukrainabulletinen, som 2014 lanserade Rysslands berättelser om Ukraina. 2015 protesterade Björk mot att regeringen beskrivit kriget som ett resultat av rysk aggression. Och 2014 gjorde han gemensam sak med Aleksej Sachnin och kallade kriget i Ukraina för ett inbördeskrig i en debattartikel i AB Kultur.
Just Sachnin har har försökt tvätta bort Borotbapartiets kontakter med Putinregimen. Han har också hjälpt RT samt varit del i förtalet mot Martin Kragh. Som Expressens kulturredaktör Karin Olsson uttryckte det: ”Den ryska Aftonbladet-skribenten Aleksej Sachnin, och medgrundare av vänstergruppen Borotba, deltog 2019 i smutskastningen av Rysslandsforskaren Martin Kragh, som den dåvarande kulturchefen Åsa Linderborg pekade ut som spion och ”demokratiskt problem”, baserat på rysk desinformation. Aleksej Sachnin tog anklagelsen vidare och publicerade lögnerna i en rysk tidning. I artikeln beskrevs Aftonbladets kultursida som den sista balanserade rösten i ryssfientlig svensk medievärld, för att sedan urarta helt i anklagelserna mot Kragh.”
Stefan Lindgren är en annan aktör som varit verksam länge. Han är medgrundare till Svensk-ryska vänskapsföreningen. Och driver en sajt där ryska propagandanarrativ är återkommande. 2014 protesterade han mot Folket-i-Bilds-jurister som landade i den föga förvånande slutsatsen att Rysslands attack på Krim var folkrättsvidrig:
”Sammantaget och på det hela taget måste jag säga att de folkrättsliga invändningarna mot Rysslands agerande ter sig rätt bräckliga jämfört med den positiva vinst det är för freden och stabiliteten i världen att Krim återförts till Ryssland. Den frågan hade annars kunnat bli en varböld som förgiftat relationerna för lång tid. Historisk rättvisa har skipats.”
En av deltagarna som hoppade av när han förstod vilket sammanhang han hamnat i var debattören Kurdo Baksi, övriga borde landa i samma slutsats. Att 2023 stå på samma sida som en lång rad aktivister som försvarar folkrättsbrott och Putinregimens blodiga ambition att utplåna den ukrainska nationen är direkt osmakligt. Det går inte heller att skylla på att man ingenting vet eller förstått kring dessa aktörer efter åtta års krig.
Folk och Fred är en av Moskvas många högtalare och ljudförstärkare för att få oss tappa fokus på vad konflikten egentligen handlar om. Det som står på spel är inte bara Ukrainas frihet utan allas vår frihet och i vilken värld vi vill leva i. Ryssland har misslyckades med sina mål med snabb seger och annektering och behöver nu bryta västs enighet, det sker med militära såväl som icke militära medel, där propagandan är en viktig del.
För den som vill fördjupa sig hur det här kan se ut i andra länder så finns ett gediget reportage från Reuters om hur arbetet att splittra väst och undergräva stödet för Ukraina ter sig i Tyskland.
Och för den som vill följa originalet, Rikskonferensen, söndag-tisdag gör det enklast via Folk och Försvars webbsändningar.
Patrik Oksanen
Senior fellow Frivärld
